F.A.U. Cronstedts studieresa i Europa, 1771-1773

I samband med forskning om C. J. Cronstedt (1709-1777)  har mitt intresse för Cronstedts äldste son, F.A.U. Cronstedt (1744-1829) väckts. I det insamlade arkivmaterialet ingår bl a en opublicerad handskrift av honom (anteckningar om byggnadsteknik) samt en inbunden volym med brev från hans studieresa i Europa (1771-1773). Resan sammanföll med tronskiftet och slutet av Frihetstiden. Cronstedt lämnade Sverige i sällskap med kronprisen Gustav och hans hov, men stannade kvar i Paris när denne hastigt återvände till Sverige efter Adolf Fredriks oväntade bortgång. Som hovintendent finansierades Cronstedts resa och studier i arkitektur delvis med ett stipendium. De bevarade breven är skrivna av en sprudlande ung man som tycks ha haft ett förtroligt förhållande till sin far samt var mycket ömsint mot sin mor och sina syskon. Han redogör för innehållet i studierna, livet vid olika hov, behandlar ekonomiska och politiska ämnen, svåra reseförhållanden och ger en livlig, men också kritisk, framställning av levnadsförhållanden och de smutsiga stadsmiljöerna nere på kontinenten. Förutom besök vid olika hov (utresan), skildras två vistelser i Paris, en resa genom södra Frankrike och Italien, en vistelse i Rom samt delar av resa tillbaka till Sverige (under vilken han vistades en längre tid vid gyttjebaden i Saint-Amand).

Breven ger insikt i hur det europeiska kontaktnätet utvecklats under flera generationer och vilka möjligheter vissa svenskar därmed hade under sina studieresor. Efter bara några månader i Paris blev Cronstedt invald som ledamot (membre correspondant) i den Kungliga arkitekturakademien, där han aktivt deltog i diskussionerna och presenterade den svenska kakelugnen. Han besökte pågående och nyuppförda byggnader i staden med omgivningar, i sällskap med upphovsmän som Gabriel, Perronet, Soufflot m.fl., som mycket generöst delade med sig av sina kunskaper. Under sin Italienvistelse umgicks Cronstedt intensivt med Sergel och den franske arkitekten Adrien Pâris, i Rom deltog de i aktiviteterna vid den franska akademien.

Cronstedt fick en fantastisk insikt i nydanande ingenjörer och arkitekters arbeten samt besökte pågående arkeologiska undersökningar runt Neapel. han drömde även om att besöka Chambers i London för att se de Engelska trädgårdarna ”som denna tiden gjör så mycket buller”, men p.g.a. ekonomiska problem kom han aldrig dit. I breven till sina systrar beskriver han dessutom hur kvinnor deltog i det sociala livet.

F.A.U. Cronstedts namn nämns regelbundet i samband svenskt 1700-tal, men ingen studie om hans utbilding och verksamhet har genomförts. En  vetenskaplig sammanställning och undersökning av det insamlade arkivmaterialet kommer att bidra med nya kunskaper om den europeiska byggnadstekniska debatten i samband med utvecklingen av nyantiken under 1700-talets senare del. En analys av breven som han skrev till sina systrar kommer dessutom att ge insikt i de sociala banden mellan män och kvinnor, mellan svenskar och andra européer.