Carl Johan Cronstedt, arkitekt och organisatör.

Som son till riksrådet och bibliofilen Jacob Cronstedt, uppväxt i Stockholm och på Fulleröslott i en mycket lärd men okonventionell miljö, hade Carl Johan Cronstedt alla förutsättningar till en framgångsrik karriär. Efter ett års lära hos Christofer Polhem blev han överintendent Carl Hårlemans "specialelev". I december 1731 följde Cronstedt med denne till Paris för att rekrytera nya konstnärer till Stockholms slott. Den unge greven blev kvar tre och ett halvt år i Paris för att utbildas till arkitekt (bland annat hos dekoratören Claude III Audran och arkitekten Jean-Michel Chevotet) samt informera Hårleman om det intensiva konstlivet i staden. Breven som Cronstedt skrev hem (till sina föräldrar, Hårleman, m.flera) vittnar om en mycket seriös och intresserad student, men även om en ung klok man med ambition och som lyckades att ta sig in i de kungliga kretsarna. Genom inköp av sällsynta böcker till faderns bibliotek fick han även in en fot i Paris samlarvärld, en trogen rådgivare var bl. a "père Montfaucon" vid Saint-Germain des Près kloster. Carl Johan började därmed att samla allt som har att göra med arkitektur. Sommaren 1734 köpte han Claude III Audrans dödsbo, cirka 4000 dekorativa skisser, arkitekturritningar och gravyrer (ett ovärderligt kulturarv från en av Frankrikes stora konstnärsdynastier), och sommaren därefter ritningar och böcker om ”alla kända saker som finnas uti architecturen” ur en av målaren Watteaus arvingars dödsbo. Trettio år senare gav sig Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt, Carl Johans förstfödde son, ut på en liknande resa och kompletterade då sin fars samlingar och bibliotek.
Samtida med Linné och Celsius, hör Carl Johan Cronstedt till Sveriges upplysningsmän. Men ingen utförlig forskning har tillägnats hans roll som förmedlare av utländska impulser och förebilder i svensk byggnadshistoria. Med mindre spektakulär personlighet och verk står han fortfarande i skuggan av samtida personer som Carl Hårleman och Carl Gustav Tessin. Som hovintendent (1733-53), överintentent (1753-67), praeses i ritareakademien (1753-1767) och ledamot i Vetenskapsakademien, deltog han emellertid aktivt i den byggnadstekniska debatten.

Forskningsproblem, metod och uppläggning:
Under första halvan av 1900-talet behandlades Cronstedts samlingar i några utförliga artiklar som alla signalerar behovet och intresset av en grundligare forskning kring detta ämne: Cronstedts samling är i sitt slag den andra i landet och placerar sig tätt efter Tessins. Tillsammans omfatta de ett utomordtentligt stoff och ett mycket dyrbart arv som det är en plikt för den svenska [och europeiska] konstvetenskapen att vårda och bearbeta (Moselius 1941-2). Hittills har främst de mer spektakulära delarna av samlingen studerats och presenterats, medan franska och svenska ritningar till broar, mindre kyrkor och anonyma hus (som återspeglar den moderna stadsbilden i sin helhet) i stora delar fortfarande är okända. I Stockholm, Uppsala, Paris och på Fulleröslott finns även ett otroligt rikt men i stort sett obehandlat arkivmaterial angående Cronstedts verksamhet och samlingar. Då Cronstedt verkar ha varit en mycket praktiskt lagd svensk patriot, kommer jag att lägga en stor vikt vid att utreda idén bakom samlingarna. Men jag vill också undersöka Cronstedts praktiska och teoretiska roll i svensk arkitektur, stadsplanering och bostadsmiljö. Genom en analys av ett hundratal franska teckningar i Cronstedt-samlingen kommer projektet även att bidra till en mycket viktig kunskapsutveckling om det moderna Paris byggnadsmiljö och arkitekturhistoria.


Fyra centrala teman i samlingen, samt arkitektens verk och bibliotek har kartlagts för att analyseras och studeras i ett bredare perspektiv:
C.J. Cronstedts teoretiska och praktiska utbildning. Brevkoncepten innehåller viktig information om Cronstedts utbildning i Paris och har därmed gett en bättre förståelse av teckningar och böcker i hans bibliotek angående perspektiv, stenhuggeri, samt teoretiska och juridiska aspekter. En sammanställning och analys av detta material kommer att ge ny kunskap om den byggnadstekniska utbildningen i 1700-talets Paris och därmed ge en bättre insikt i den svenska debatten och utvecklingen (Marie Nisser, 1966).
Parallelt har tre "teman" av franska och svenska ritningar ur samlingen på Nationalmuseum analyserats och konfronterats med det teoretiska materialet, för att fastställa Cronstedts praktiska och ekonomiska användning samt eventuella omarbetning av franska modeller till svenska förhållanden: anonym stadsbebyggelse (det vill säga bostadshus av olika slag), samt stenbroar och kyrkor; centrala inslag i den moderna staden.
Anonym stadsbebyggelse: På vilket sätt har Cronstedt bidragit till utvecklingen av en modern svensk stadsmodell? Förutom välkända arkitekturantologier i hans bibliotek (som Pierre Le Muets ”Manières de bastir” och ”Architecture Moderne”) med regelbundna franska husmodeller, innehåller Cronstedts samling ett 100-tal liknande, ostuderade, orginalritningar av anonyma bostadshus och stadspalats på regelbunda hustomter från andra halvan av 1600-talet/1700-talets första del. Dokument bevarade på Fullerö har hjälpt oss att identifiera nio av dessa ritningar på ett oväntat vis. Även om inget liknande material tycks finnas för de övriga ritningarna så är en analys av dessa av stort intresse för en bredare studie av den regelbundna moderna staden. Vi vet att Cronstedt är upphovsman till Kaskö stadsplan och att han deltog i moderniseringen av ett flertal andra svenska städer under 1700-talets mitt (M. Nisser) Han deltog även praktiskt och teoretiskt i den svenska byggnadsdebatten angående en brandsäkrare stadsbebyggelse och en ekonomi av de svenska skogarna, i vilken hans främsta bidrag är rationalliseringen av kakelugnen. I utlåtande som överintendent angående stadsplaner föreslår han även brandmurar av planterade träd (M. Nisser) och som ledamot i Vetenskapakademien höll han flera tal om byggnadsmaterial, varav två trycktes; vilka eventuellt kan sammanföras med  två konvolut i samlingen på Nationalmuseum som innehåller modeller till trä- och stenhus.
Broar: Ett 30-tal teckningar i samlingen visar kända men även icke identifierade franska broar från andra halvan av 1600-talet/början av 1700-talet. I förhållande till Sverige hade Frankrike ett betydande försprång både när det gäller de byggnadstekniska kunskaperna och verställandet av brokonstruktioner. Som överintendent fick Cronstedt i uppdrag att reparera, färdigställa och rita ett flertal broar, bland vilka Norrbron i Stockholm och Falkenbergbro är mest kända; projekt från vilka det finns ett rikt arkivmaterial bevarat (M. Nisser, 1966). På vilket sätt har han använt de franska modellerna, arkitekturtraktaten och manuskripten som inspirationskälla? Förutom ett flertal böcker i Fullerös bibliotek kan Cronstedt mycket väl kan ha utnyttjat en samling texter på Kungliga Biblioteket med som bland annat innehåller franska föreläsningar med problemlösningar angående brokonstruktioner, som har tillhört Hårleman. 
Kyrkor: Studiehäften med skisser av Paris 1600-tals kyrkor vittnar om Cronstedts intresse för Paris religösa stadsarkitektur, och ett flertal ritningar av dessa monument finns i samlingen på Nationalmuseum. Som överintendent fick han flera uppdrag att rita, restaurera eller färdigställa kyrkobyggnader av olika storlekar. Ett rikt men i stora delar ostuderat arkivmaterial angående dessa projekt finns bevarat vid olika svenska institutioner, varav ett flertal ritningar på Nationalmuseum och Riksarkivet. En snabb överblick tycks tyda på en repetition av barocka kyrkor, har han här helt frångått det franska klassiska konceptet? 


Utställningar
         Cronstedts Fullerösamling, 1942.
         La Suède et Paris, Musée Carnavalet, 1947.
         Claude Audran, l'art décoratif français au Musée de Stockholm, 1951.
         Versailles à Stockholm, 1985.
         Le soleil et l’étoile du Nord, Paris et Stockholm 1994.
Bibliografi
         Lespinasse, Pierre, « Les voyages d’Hårleman et de Tessin en France, 1732-1742, et leurs conséquences au point de vue de l’influence française en Suède, d’après leur correspondance conservé aux archives nationales à Stockholm », i Bulletin de l’histoire de l’art Française, 1910, s. 276-298.
         Åke Stavenow, Svensk Biografi, 1929.
         Gösta Selling,  « C.J. Cronstedt Hårlemans elev och kakelugnens konstruktör » i Svenska herrgårdshem på 1700-talet. Arkitektur och inredning 1700-1780, 1937.
         Nationalmuseums utställningskatalog 79, 1942. « Arkitekturritningar, planer och teckningar ur Carl Johan Cronstedts Fullerösamling ». Beskrivande förteckning utarbetad av Erik Langenskiöld och C.D. Moselius.
         R. Cronstedt, koncept till en artikel om greve Carl Johan Cronstedt, 1942.
         « Carl Johan och F.A.U. Cronstedts samlingar på det gamla Fullerö», Nationalmuseums utställningskatalog 1944.
         Dessins du Nationalmuseum de Stockholm : collections Tessin et Cronstedt. I, Claude III Audran (1658-1734). II, Dessins d'architecture et d'ornements, Bibliothèque nationale, Paris 1950.
         Marie Nisser, Några drag i 1700-talets svenska stadsplaneringskonst. En undersökning företagen i samband med Carl Johan Cronstedts plan till Kaskö, Stockholm NT 1964 (manuskript).
         Marie Nisser, Byggnads teknisk debatt och utbildning i Sverige under 1600- och 1700-talen, avhandling, 1966.
         Marie Nisser, « Stadsplanering i det svenska riket, 1700-1809 » i Sju uppsatser i Svensk arkitekturhistoria, Uppsala 1970, s. 91-146.
         Runar Strandberg, « La Réception de Carl Johan Cronstedt à la Société des Arts et des Sciences à Paris », Konsthistorisk tidskrift 31, 1962.
         Thomas Hall, Versailles arkitekturritningar och gravyrer ur Nationalmuseums samlingar, utställningskatalog 381, Stockholm 1974.
         Hervé Degand, Monuments antérieurs à la Renaissance dans les dessins de la collection Cronstedt, texte et planches 2 vol. sept. 1986, mémoire de maîtrise, Université Paris-I.
         Rose-Marie Söderström, Kakelugnar på Klapperup, Krapperups museum, nr 10, 1991.
         Rose-Marie Söderström, Tre 1700-talsmiljöer : Bålby, en bruksherrgård : Sturehov, ett lantslott : kavaljersflygeln på Gripsholm, Signum, Lund, 1993.
         Eva Vikström,  en undersökning som ska publiceras under titeln « Arkitektur och offentlighet i 1700-talets Sverige ».

No comments:

Post a Comment

https://pufr-editions.fr/produit/batir-en-pan-de-bois/