Samtida
med Linné och Celsius, hör Carl Johan Cronstedt till Sveriges
upplysningsmän. Men ingen utförlig forskning har tillägnats hans roll som
förmedlare av utländska impulser och förebilder i svensk byggnadshistoria. Med
mindre spektakulär personlighet och verk står han fortfarande i skuggan av
samtida personer som Carl Hårleman och Carl Gustav Tessin. Som hovintendent
(1733-53), överintentent (1753-67), praeses i ritareakademien (1753-1767) och
ledamot i Vetenskapsakademien, deltog han emellertid aktivt i den
byggnadstekniska debatten.
Forskningsproblem,
metod och uppläggning:
Under
första halvan av 1900-talet behandlades Cronstedts samlingar i några utförliga
artiklar som alla signalerar behovet och intresset av en grundligare forskning
kring detta ämne: Cronstedts samling är i
sitt slag den andra i landet och placerar sig tätt efter Tessins. Tillsammans
omfatta de ett utomordtentligt stoff och ett mycket dyrbart arv som det är en
plikt för den svenska [och
europeiska] konstvetenskapen att
vårda och bearbeta (Moselius 1941-2). Hittills har främst de mer
spektakulära delarna av samlingen studerats och presenterats, medan franska och
svenska ritningar till broar, mindre kyrkor och anonyma hus (som återspeglar
den moderna stadsbilden i sin helhet) i stora delar fortfarande är okända. I
Stockholm, Uppsala, Paris och på Fulleröslott finns även ett otroligt rikt men
i stort sett obehandlat arkivmaterial angående Cronstedts verksamhet och samlingar.
Då Cronstedt verkar ha varit en mycket praktiskt lagd svensk patriot, kommer jag
att lägga en stor vikt vid att utreda idén bakom samlingarna. Men jag vill också
undersöka Cronstedts praktiska och teoretiska roll i svensk arkitektur,
stadsplanering och bostadsmiljö. Genom en analys av ett hundratal franska
teckningar i Cronstedt-samlingen kommer projektet även att bidra till en mycket
viktig kunskapsutveckling om det moderna Paris byggnadsmiljö och
arkitekturhistoria.
Fyra
centrala teman i samlingen, samt arkitektens verk och bibliotek har kartlagts för att analyseras och studeras i ett bredare perspektiv:
C.J. Cronstedts teoretiska och
praktiska utbildning. Brevkoncepten innehåller viktig
information om Cronstedts utbildning i Paris och har därmed gett en bättre
förståelse av teckningar och böcker i hans bibliotek angående perspektiv,
stenhuggeri, samt teoretiska och juridiska aspekter. En sammanställning och
analys av detta material kommer att ge ny kunskap om den byggnadstekniska
utbildningen i 1700-talets Paris och därmed ge en bättre insikt i den svenska
debatten och utvecklingen (Marie Nisser, 1966).
Parallelt
har tre "teman" av franska och svenska ritningar ur samlingen på
Nationalmuseum analyserats och konfronterats med det teoretiska materialet, för att fastställa Cronstedts praktiska och ekonomiska användning samt
eventuella omarbetning av franska modeller till svenska förhållanden: anonym
stadsbebyggelse (det vill säga bostadshus av olika slag), samt stenbroar och
kyrkor; centrala inslag i den moderna staden.
Anonym
stadsbebyggelse: På vilket sätt har Cronstedt
bidragit till utvecklingen av en modern svensk stadsmodell? Förutom välkända
arkitekturantologier i hans bibliotek (som Pierre Le Muets ”Manières de bastir”
och ”Architecture Moderne”) med regelbundna franska husmodeller,
innehåller Cronstedts samling ett 100-tal liknande, ostuderade,
orginalritningar av anonyma bostadshus och stadspalats på regelbunda hustomter
från andra halvan av 1600-talet/1700-talets första del. Dokument bevarade på
Fullerö har hjälpt oss att identifiera nio av dessa ritningar på ett oväntat vis.
Även om inget liknande material tycks finnas för de övriga ritningarna så är en
analys av dessa av stort intresse för en bredare studie av den regelbundna
moderna staden. Vi vet att Cronstedt är upphovsman till Kaskö stadsplan och att
han deltog i moderniseringen av ett flertal andra svenska städer under
1700-talets mitt (M. Nisser) Han deltog även praktiskt och teoretiskt i den
svenska byggnadsdebatten angående en brandsäkrare stadsbebyggelse och en
ekonomi av de svenska skogarna, i vilken hans främsta bidrag är
rationalliseringen av kakelugnen. I utlåtande som överintendent angående
stadsplaner föreslår han även brandmurar av planterade träd (M. Nisser) och som
ledamot i Vetenskapakademien höll han flera tal om byggnadsmaterial, varav två
trycktes; vilka eventuellt kan sammanföras med
två konvolut i samlingen på Nationalmuseum som innehåller modeller till
trä- och stenhus.
Broar:
Ett 30-tal teckningar i samlingen visar kända men även icke identifierade
franska broar från andra halvan av 1600-talet/början av 1700-talet. I
förhållande till Sverige hade Frankrike ett betydande försprång både när det
gäller de byggnadstekniska kunskaperna och verställandet av brokonstruktioner.
Som överintendent fick Cronstedt i uppdrag att reparera, färdigställa och rita
ett flertal broar, bland vilka Norrbron i Stockholm och Falkenbergbro är mest
kända; projekt från vilka det finns ett rikt arkivmaterial bevarat (M. Nisser,
1966). På vilket sätt har han använt de franska modellerna, arkitekturtraktaten
och manuskripten som inspirationskälla? Förutom ett flertal böcker i Fullerös
bibliotek kan Cronstedt mycket väl kan ha utnyttjat en samling texter på
Kungliga Biblioteket med som bland annat innehåller franska föreläsningar med
problemlösningar angående brokonstruktioner, som har tillhört Hårleman.
Kyrkor:
Studiehäften med skisser av Paris 1600-tals kyrkor vittnar om Cronstedts
intresse för Paris religösa stadsarkitektur, och ett flertal ritningar av dessa
monument finns i samlingen på Nationalmuseum. Som överintendent fick han flera
uppdrag att rita, restaurera eller färdigställa kyrkobyggnader av olika
storlekar. Ett rikt men i stora delar ostuderat arkivmaterial angående dessa
projekt finns bevarat vid olika svenska institutioner, varav ett flertal
ritningar på Nationalmuseum och Riksarkivet. En snabb överblick tycks tyda på
en repetition av barocka kyrkor, har han här helt frångått det franska
klassiska konceptet?
Utställningar
•
Cronstedts Fullerösamling, 1942.
•
La Suède et Paris, Musée Carnavalet, 1947.
•
Claude Audran, l'art décoratif
français au Musée de Stockholm, 1951.
•
Versailles à Stockholm, 1985.
•
Le soleil et l’étoile du Nord, Paris et Stockholm 1994.
Bibliografi
•
Lespinasse, Pierre, « Les voyages d’Hårleman et de
Tessin en France, 1732-1742, et leurs conséquences au point de vue de
l’influence française en Suède, d’après leur correspondance conservé aux
archives nationales à Stockholm », i Bulletin de l’histoire de l’art
Française, 1910, s. 276-298.
•
Åke Stavenow, Svensk Biografi, 1929.
•
Gösta
Selling, « C.J. Cronstedt Hårlemans elev och kakelugnens konstruktör » i Svenska
herrgårdshem på 1700-talet. Arkitektur och inredning 1700-1780, 1937.
•
Nationalmuseums
utställningskatalog 79, 1942.
« Arkitekturritningar, planer och teckningar ur Carl Johan Cronstedts
Fullerösamling ». Beskrivande förteckning utarbetad av Erik Langenskiöld
och C.D. Moselius.
•
R.
Cronstedt, koncept till en artikel om greve Carl Johan Cronstedt, 1942.
•
« Carl
Johan och F.A.U. Cronstedts samlingar på det gamla Fullerö», Nationalmuseums
utställningskatalog 1944.
•
Dessins du Nationalmuseum de Stockholm :
collections Tessin et Cronstedt. I, Claude III Audran (1658-1734). II, Dessins
d'architecture et d'ornements, Bibliothèque nationale, Paris 1950.
•
Marie
Nisser, Några drag i 1700-talets svenska stadsplaneringskonst. En
undersökning företagen i samband med Carl Johan Cronstedts plan till Kaskö,
Stockholm NT 1964 (manuskript).
•
Marie
Nisser, Byggnads teknisk debatt och utbildning i Sverige under 1600- och
1700-talen, avhandling, 1966.
•
Marie
Nisser, « Stadsplanering i det svenska riket, 1700-1809 » i Sju uppsatser i
Svensk arkitekturhistoria, Uppsala 1970, s. 91-146.
•
Runar Strandberg, « La Réception de Carl Johan
Cronstedt à la Société des Arts et des Sciences à Paris », Konsthistorisk
tidskrift 31, 1962.
•
Thomas
Hall, Versailles arkitekturritningar och gravyrer ur Nationalmuseums
samlingar, utställningskatalog 381, Stockholm 1974.
•
Hervé Degand, Monuments antérieurs à la Renaissance
dans les dessins de la collection Cronstedt, texte et planches 2 vol. sept.
1986, mémoire de maîtrise, Université Paris-I.
•
Rose-Marie
Söderström, Kakelugnar på Klapperup, Krapperups museum, nr 10,
1991.
•
Rose-Marie
Söderström, Tre 1700-talsmiljöer : Bålby, en bruksherrgård : Sturehov,
ett lantslott : kavaljersflygeln på Gripsholm, Signum, Lund,
1993.
•
Eva
Vikström, en undersökning som ska
publiceras under titeln « Arkitektur och offentlighet i 1700-talets Sverige ».
No comments:
Post a Comment