Förutom att presentera delar av en pågående undersökning om en svensk arkitekts
samling och bibliotek, är avsikten med denna sammanfattning att inleda en diskussion om två
mäns roll för utvecklingen av arkitektyrket i dess moderna betydelse: en
fransman, Antoine Desgodets (1653-1728) och en svensk, Carl Johan Cronstedt
(1709-1777) [1].
Det handlar om två generationer och två nationaliter, men om två män som i
skuggan av giganterna Jules Hardouin-Mansart och
Carl Hårleman praktiskt bidragit till att rationalisera arkitektyrket och
byggnadstekniken. Material bevarat i svenska samlingar tyder på att svenska överintendenter intresserade sig för Desgodets
undervisning i arkitektur: fyra handskrivna
kopior av Desgodets kurser finns bevarade i Cronstedts bibliotek och
Nationalmuseums samlingar innehåller dokument som attribuerats till Desgodets.
Innan vi tittar närmare på dessa, är det nödvändigt att
snabbt presentera Antoine Desgodets och Carl Johan Cronstedt.
Antoine Desgodets
Antoine Desgodets namn förknippas
idag främst med Edifices Antiques de Rome mesurés et dessinés très
exactement (1682) och Lois des bâtiments (1748) [2].
Det första verket var en beställning
av Colbert. Under en sexton månaders lång vistelse i Rom (1676-1677) genomförde
Desgodets arkeologiska uppmätningar och ritade av fyrtioåtta antika byggnader i staden, varav
tjugofem publicerades. Han slutförde uppdraget
med brio och blev intagen i den kungliga arkitekturakademien i Paris 1694, där han bidrog med
en nydanande undervisning från 1719 till 1728[3].
Desgodets lektioner är uppdelade i fyra teman:
vid sidan om den klassiska presentationen av arkitekturordningarna och le
toisé (kostnadsberäkning av arbetstid och material) införde han lektioner om de juridiska aspekterna
och om les commodités eller konsten att ”bekvämt” organisera religiösa,
offentliga och privata byggnader av olika slag. Det
vill säga en tidig sammanställning av en modern arkitekts teoretiska
utbildning och den franska klassicismen. Endast servituttraktaten
publicerades, fjorton år efter Desgodets död,
under titeln Les lois des bâtiments, med en mycket kritisk kommentar av
Goupy[4].
Carl Johan Cronstedts bibliotek
Carl Johan Cronstedts verk och aktiviteter står
fortfarande i skuggan av mer spektakulära föregångare och efterträdare.
Inventering av arkiv som berör C.J. Cronstedts verksamhet tyder emellertid på
att han spelat en central roll i den svenska byggnadstekniska debatten under
1700-talets mitt, samt att han aktivt deltog i centrala administrationers
(om)organisation under denna tid. Idag är hans namn förknippat med den svenska
kakelugnens rationalisering och den världsberömda Cronstedtsamlingen som
bevaras på Nationalmuseum. Det var under Cronstedts enda Europaresa, från
december 1731 till hösten 1737, som han började att samla ”allt som berör
arkitektur”, det vill säga bildmaterial och böcker av olika slag[5].
Den mindre kända delen av samlingen är idag
arkitekturbiblioteket på Fullerö slott[6].
Det handlar om ett fantastiskt kulturarv – då det ännu finns bevarat in situ
och då arkivhandlingar av olika slag gör det möjligt att undersöka bibliotekets
historia och funktion[7].
Förutom en imponerande samling av europeiska böcker (främst franska och
italienska verk från 1500- till 1700-tal)
innehåller biblioteket ett antal handskrifter.
Vid sidan av en upplaga från 1682 av Desgodets Les édifices antiques de Rome,
finns tre handskrivna kopior av traktaten om arkitekturordningarna och en kopia av ”le toisé”. I samband med ett pågående
forskningsprojekt om Desgodets undervisning har åtta kopior av arkitekturordningarna
och fjorton av le toisé inventerats, i femton
europeiska och amerikanska bibliotek, vilket inkluderar de fyra volymerna på Fullerö[8].
Varför detta svenska intresse för Desgodets
undervisning? Vem/vilka är upphovsman/männen till kopiorna? Innan förslag på
svar till dessa frågor diskuteras är det nödvändigt
att presentera de fyra svenska kopiorna och ge en snabb översikt av Cronstedts
omgivning och utbildning.
Desgodets ”traité du toisé” i
Crontedts bibliotek
En toise är ett gammalt fransk mått (=194.9 cm) och le toisé
är vetenskapen om hur man beräknar kostnaden av ett genomfört byggnadsverk,
d.v.s. arbetstid och
använt material. Desgodets presenterar uppmätningsvetenskapen yrkesvis. I
varje kapitel förklarar han reglerna enligt Us
et coutume de Paris (ofta med kommentarer om det är en rättfärdig metod eller
ej) och ger praktiska exempel. Cronstedts traité
du toisé är en läderinbunden volym (19 x 14 cm) på 568 sidor text följd av
ett hundratal illustrationer. Titeln anger att diktamen av lektionerna
påbörjades den 17 november 1725 och på sista sidan med text står det skrivet
med blyertspenna « fin en décembre 1725 » (det vill säga före
Cronstedts vistelse i Paris). Men eftersom undervisningen endast hölls två
eftermiddagar i veckan är sex veckor är alldeles för kort för en så omfattande
kurs. Det är därför troligt att kopian utförts senare
och att den som utfört avskriften skrivit fel i dateringen. Fem blad med
praktiska exempel på mätning av valv samt tjugo marginalkommentarer är skrivna av Carl
Johan Cronstedt. En jämförelse med andra kopior av toisé-traktaten visar att Cronstedts tillägg är integrerade i dessa,
vilket tycks vittna om att han har granskat och kompletterat framställningen med en utförligare kopia[9].
De andra sidorna i Cronstedts volym är skrivna med en mer vårdad handstil. Illustrationerna
är samlade i slutet av volymen och utförda med svart bläck, endast de av fackverk är laverade. Det handlar om samma figurer som i andra kopior, men de är
inte är inramade av en svart linje. Figurerna i de andra exemplaren är oftast samlade
på en plansch per kapitel, medan Cronstedts kopia i regel endast presenterar
två figurer per sida[10].
Jämförelsen visar dessutom att ritningen av den doriska ordningen i Cronstedts toisé-traktat står närmare en tidigare
kopia som daterats från 1724, medan illustrationerna av fackverk är
organiserade som i senare kopior (från 1753 och 1767)[11].
Desgodets ”traité des ordres” i
Cronstedts bibliotek
Kursen om arkitekturordningarna hölls vid akademien från 1721 till 1727.
Traktaten innehåller en detaljerad presentation
av varje ordnings egenskaper, variationer och proportioner samt hur ordningarna används i olika slags kompositioner. Dessutom
diskuteras friheter (licences) som kan tas med dessa regler och le
bon goût. Desgodets hänvisar regelbundet i sin text till romerska monument
samt till ett flertal franska moderna byggnader. De tre kopiorna i C.J.
Cronstedts bibliotek bär alla titeln Traité des ordres d’architecture donné
dans l’académie royale par Mr Desgodets architecte du roi et professeur de
ladite académie commencé le 13 novembre 1724, vilket tycks tyda på att det
handlar om ett original samt två avskrivningar; men en närmare undersökning
vittnar om tre olika varianter av kursen:
Kopia A: En inbunden volym i läder (24,5 x 19,5
cm) som innehåller 432 sidor utan illustrationer, troligen skriven av en
fransman.
Kopia B: En oinbunden version i ett brunt
papperspaket (39 x 25 cm) som innehåller 94 blad, varav 52 med illustrationer. Texten är sammanfattad och
organiserad på ett annat sätt än i de två andra exemplaren, men överstrykningar
tyder på att den som gjort avskriften hade tillgång till ett utförligare
exemplar. Stavfel samt en hänvisning till svenska mått låter oss tro att den
skrivits av en svensk. Överst i paketet ligger 31 enkla blad med figurer, varav ett flertal kalker,
de övriga 21 figurerna är sammanförda med texten på dubbelvikta blad. Två
kalker med detaljer av den doriska ordningen, som saknas i detta paket, finns
bevarade i Cronstedtsamlingen på Nationalmuseum.
Kopia C: En illustrerad framställning inbunden i
kartong (42 x 27 cm) som innehåller 270 sidor, den sista sidan är daterad 23
nov. 1763. Texten innehåller fonetiskt svenska stavfel.
En jämförelse mellan dessa exemplar och en senare kopia med vattenmärke
från 1742, bevarad i Royal Institute of Brittish architects (RIBA) är
intressant[12]. I
Cronstedts kopior blandas text med illustrationer, medan bilderna är
sammanförda i slutet av varje kapitel i RIBA:s exemplar. Cronstedts kopia C
innehåller samma illustrationer som RIBA-exemplaret plus en skala med
arkitekturordningarnas mått, men i kopia B saknas flera illustrationer (främst
detaljer av arkitekturordningarna). En närmare undersökning av illustrationerna
visar även andra varianter: listprofiler och
bjälklag är spegelvända, figurerna i de två illustrerade
svenska kopiorna har detaljerade bildtexter (vilket ej är fallet i RIBA-exemplaret)
och figurerna som illustrerar kapitlen om dörrar, fönster och nischer i
Cronstedtkopiorna visar mer utformade och dekorerade omfattningar än de i RIBA-exemplaret.
Däremot är bildframställningen av arkitekturordningarna mer detaljerad i RIBA-exemplaret
än i de svenska kopiorna. Jämförelsen av
illustrationerna visar därmed att de som ritat av dem intresserat sig för olika
detaljer.
Förslag på upphovsmän till Cronstedts kopior av Desgodets traktat
Då den sista sidan i kopia C är daterad 1763 och handstilen är Carl Johan
Cronstedts, borde de vara en sammanställning av de två andra kopiorna som
genomförts av honom. Identifieringen av upphovsmännen till de andra kopiorna är
mer problematisk, även om stavfel i kopia A låter oss tro att även den utförts av en svensk hand. Kopian återspeglar en sämre kunskap i det franska
språket än stavfelen i kopia C, vilket kan vara ett argument för att tillskriva
båda kopiorna till Cronstedt: kopia A kan ha utförts under studietiden i Paris
och kopia C trettio år senare när han var
överintendent. Men då handstilen är lite rundare än Cronstedts kan kopia A
likväl vara från Hårlemans studietid i Paris. Som lärljunge, samarbetare och
efterträdare kan Cronstedt ha köpt, lånat eller fått handskriften.
Cronstedts svenske mästare, Carl Hårleman (1700-1753), studerade i Paris från
1721 till 1725, förutom från maj till oktober 1724 då han reste till Holland. Vilket innebär att kopiornas datering stämmer med Hårlemans vistelse i staden. Stavenow nämner
Desgodets kurser i sin avhandling om Hårleman och påstår (utan att ange sina
källor) att Hårleman följde lektioner om la commodité de l’architecture
concernant la distribution et la perspective des édifices entre 1723 et 1724[13].
En av resekamraterna berättar enligt Stavenow att Hårleman tilldelades ett pris
vid akademien 1725, men detta bekräftas ej i institutionens handlingar. Magnus
Olausson nämner dessutom ett häfte med övningar av Hårleman från undervisning i
valvslagning vid akademien, dessa motsvarar emellertid ej
illustrationerna i Desgodets bevarade traktat
men tycks vittna om att han hade tillgång till
material från Philippe de la Hires (1640-1718) lektioner[14].
Vad beträffar kopia B, tycks den liksom le traité du toisé ha
skrivits av en fransk hand, kanske Jean Michel Chevotet (1698-1772), en av
Cronstedts franska mästare. Denne var samtida med Hårleman och enligt Bernard
Chevalier vann han första pris vid den kungliga arkitekturakademien (prix de
Rome) för en triumfbåge, en uppgift formulerad av A. Desgodets den 8 juni
1722[15].
Hårlemans och Chevotets undervisning kan därmed ha
inspirerats av Desgodets kurser, och deras bibliotek kan ha innehållit kopior
från dessa.
Men kopia B kan likväl vara utförd på Cronstedts bekostnad och kalkerna i
kopia A kan i så fall ha utförts i detta samband för
att komplettera den ofullständiga och
oinbundna framställningen (kopia B). I brevkoncept från Parisvistelsen redogör
Carl Johan Cronstedt regelbundet för sin far om innehållet i sin utbildning[16].
Han förklarar till exempel att han betalade 108
livres i månaden för lektioner och information i arkitektur, tre eftermiddagar
i veckan, att han under tre månaders tid följde lektioner om perspektiv och
därefter en praktisk undervisning i stenhuggeri. Han berättar också att han
studerade arkitektur varje dag från sex på morgonen till lunchtid och nästan
alla eftermiddagar. För
att vila sig läste han olika böcker, ritade och lärde sig allt som har med
arkitektyrket att göra. I
dessa aktiviteter kan en avskrift av
Desgodets lektioner mycket väl ha ingått.
Inköp av arkitekturmaterial i Paris
Ett annat alternativ är att kopia B och toisétraktatet inköpts av
Cronstedt. Kataloger och listor av olika slag vittnar om ett systematiskt
sökande av material i Paris, där C.J. Cronstedt befann sig från februari 1732
till augusti 1735. Brevkoncepten innehåller detaljerad information om
Cronstedts sökande efter böcker till fadern Jacob Cronstedts bibliotek: hos specialiserade bokförsäljare, samlare och vid
försäljningar av dödsbon i Paris. Han fortsatte
troligen detta prospekterande under sin resa via Lyon, Nîmes, Marseille
till Italien där han stannade till 1737, och därefter från Sverige med hjälp av
svenskar som reste ut i Europa och de kontakter han hade etablerat under
studieresan. Redan våren 1732 träffade Cronstedt Dom Monfaucon vid klostret i
Saint-Germain des Prés, en kännare som snabbt tycks ha blivit en trogen
rådgivare samt troligen även en viktig kontaktförmedlare. Det är även känt att Cronstedt köpte stora delar ur sin förste
franske mästares dödsbo, Claude III Audran, det vill säga ovärderligt material
till sin samling. Allt tyder dessutom på att han köpte böcker och ritningar ur
Watteaus arvinge Pierre Maurice Harangers (kanik vid Saint-Germain l’Auxerrois
klostret) dödsbo sommaren 1735[17]. En närmare studie av böckerna i
biblioteket bidrar med information om andra inköp: datum och pris finns inskrivet
i ett flertal volymer, som ibland även innehåller uppgifter om tidigare ägare. På
insidan av pärmen till till Desgodets Edifices antiques de Rome står det
skrivet med bläck: « Emi 18
lt. : die 28e junii 1711, Bouchaud ». Och J.-F. Félibiens namnteckning och vapen finns i
fyra andra böcker: Des principes de
l’architecture, de la sculpture, de la peinture et des autres arts qui en
dépendent avec un dictionnaire avec un dictionnaire propre a chacun de ces arts
(1726),
Philibert de l’Ormes Architecture (1568), en fransk upplaga av Albertis Architecture
et Art de bien bâtir (1553) och Le Muets Manières de bâtir (1623). Arkitekten och den kunglige historiografen
Jean-François Felibien (1658-1733) var son till arkitekten och historikern André Félibien (1619-1695), sieur
des Avaux et de Javercy, och äldre bror till Michel Félibien (1666-1719), författare med Lobineau till Histoire de la
ville de Paris (1725, med illustrationer av Chevotet). Eftersom J.F.
Félibien dog i juni 1733, kan Cronstedt ha köpt böckerna ur dödsboet.
Material från Desgodets undervisning i Nationalmuseums samlingar
I detta samband är det även intressant att ett flertal ritningar på
Nationalmuseum, i Tessin-Hårlemansamlingen (THC) och Cronstedtsamlingen (CC),
har tillskrivits Desgodets av Bertrand Jestaz och flera svenska forskare (t.ex
Patrick Reuterswärd, Beate Sydoff och Runar Strandberg). Materialet skulle kunna komma från Desgodets dödsbo, men det har tyvärr ännu inte varit möjligt att
fastställa varken när eller hur det kom till Sverige
(Cronstedt, Hårleman eller C.G. Tessin ?). Det handlar om diverse dokument:
några illustrationer från traktataten om arkitekturordningarna och ”des
commodités”, samt ritningar av olika slag, varav några är daterade och
signerade Desgodets.
Förutom det två ovan nämnda kalkerna innehåller Cronstedtsamlingen
en kyrkplan, samma som
modellen till en klosterkyrka (église monacale) i traité de la commodité[18]. Endast två ofullständiga
kopior av denna traktat har återfunnits, som är bevarade i Paris och i Amsterdam. Ritningar i
Tessin-Hårlemansamlingen kan även anknytas till ”commodité”traktaten: ett blad med samma inramning som de i de bevarade kopiorna med en planritning till en katedral och ett
annat blad som sammanstämmer med en modell till en församlingskyrka[19].
Det senare bladet kan ha använts som undervisningsmaterial då det sammanför
olika planlösningar : två varianter till jungfrukapellet och nio till
förhallen. De senare är ett häfte med lösningar som klistrats på bladet, men
inget förslag stämmer perfekt med modellen i de
två bevarade traktaten. På
baksidan av detta blad har en detalj av tvärskeppet och koravslutningen ritats
med bläck.
Andra ritningar i denna samling som har tillskrivits Desgodets kan vara modeller till större och mindre privata palats från le traité de la commodité, men detta
kan ej fastställas eftersom enbart några ofullständiga
skisser från detta kapitel finns i Amsterdam-kopian[20].
Emellertid
tyder allt på ett svenskt intresse för Desgodets undervisning och vi vet att den franska planlösningskonsten (distribution) spelade en
central roll för utvecklingen av den moderna
svenska arkitekturen under Frihetstiden. Andra blad i Tessin-Hårleman samlingen
kan med större säkerhet
tillskrivas Desgodets, till exempel:
-
två
ritningar, bottenvåningen och fasaden av Versailleslottets södra flygel (côté
de l’Orangerie), som enligt en kommentar på en gammal pappersmapp är
ritningar mesurés et dessignés sur le
lieu par desgodetz[21].
-
två planritningar till la maison de M. Nicole
lieutenant général à Chartres s’adossant au rempart de la ville au côté du
soleil couchant et ouvrant sur le carrefour et la rue Ste Foy signerade Desgodets
architecte du roi en décembre 1710[22].
-
ett vikt blad med titeln Proportion de
la hauteur des attiques, du 13e mai 1709, présenté à l’académie
d’architecture la copie de ce mémoire et des desseins de l’autre part, en kladd till Traité des ordres kapitel II
angående l’ordre attique. I detta dokument presenteras tre
attikavarianter samt ordningens egenskaper. På baksidan står måtten till den ”stora”
ordningen på Louvregården samt Tuileriepaviljongen (som vetter mot pont Royal)
nedklottrade med blyerts[23].
Desgodets betydelse för Cronstedts utbildning och egen undervisning
Även om vi inte ännu kunnat fastställa banden mellan Antoine Desgodets och
de svenska överintendenterna, kan vi konstatera att Carl Johan Cronstedt visat
ett stort intresse för dennes lektioner genom att ha lusläst le traité du
toisé och genomfört en avskrivning av arkitekturordningarna under sin tid
som överintendent. Varför detta intresse? En undersökning om Cronstedts
studietid i Paris ger god insikt i mannens personlighet. Han förefaller ha
varit en mycket ambitiös men även praktisk, klok och nyfiken student på jakt
efter en gedigen utbildning. Arkivhandlingar vittnar om
hur han uppdaterade sina kunskaper hela livet, bland annat genom en
flitig användning av sin samling och sitt bibliotek. Lösa blad i biblioteket, med ordlistor och praktiska
övningar, tycks komma från undervisningen i
Paris. Till exempel en handskriven dokumentsamling med utdrag och övningar ur
stenhuggartraktatet Traité de la coupe des pierres av Jean-Baptiste De la Rue som publicerades 1728. Men Desgodets traktat är de enda fullständiga kopiorna
av detta slag i samlingen.
C.J.Cronstedt tjänade under Hårlemans ledning i tjugo år (1733-1753) och
efter dennes död som överintendent i fjorton år. Hans
roll som praeses i Ritareakademien (1753-1767), och hans aktiva deltagande i
omorganisationen av denna till en ”riktig” konstakademi är av större intresse
för oss i denna undersökning. Cronstedt verkade för en modernare
institution och erhöll bland
annat lektionssalar samt anslag från staten, som gjorde det möjligt att
betala lärare samt att belöna begåvade elever med studieresor till Europa. I
flera memorial till Kungl. Maj:t argumenterar
han dessutom för undervisning i arkitektur vid akademin, vilket ej genomfördes
förrän 1774[24]. Men vi vet att Hårleman påbörjade sin utbildning i
Stockholm före sin studieresa i Europa, att Cronstedt var dennes favoritelev
(1730-31) innan han fullföljde sin utbildning i Paris och Italien samt att hugenotten
Simon Louis Du Ry studerade hos Hårleman från 1746 till 1748[25].
Det är därför mycket troligt att även Cronstedt
undervisade vid överintendentämbetet. Det var kanske i
detta samband som han transkriberade arkitekturordningarna 1763.
Flera ritböcker från Cronstedts Parisvistelse vittnar dessutom om att
Desgodets systematiska mätningsmetod i Edifices antiques de Rome tilltalat
honom. I Paris verkar han ha haft ambition att mäta
upp några av stadens främsta 1600-tals byggnader och mer i detalj
Invalidkyrkan. När Cronstedt senare stödde konduktören Fredrik Gustaf Feldts
inventering av ”antikviteter” i Skåne och Blekinge (för
att komplettera Dahlberghs Suecia Hodierna
med ett femtiotal vyer), gav han instruktioner om hur arbetet bäst borde utföras, i vilka han delvis tycks ha tagit inspiration från Desgodets
metod[26].
Carl Johan Cronstedt sammanfattar sina kunskaper, sina
erfarenheter och sin syn på arkitektyrket i två opublicerade handskrifter skrivna
på franska och svenska[27]. Den svenska framställningen innehåller en lista med böcker som han hänvisar till i
sin text, samt en lista över ”de främsta böcker som en arkitecte bör läsa”. Den
senare är i två delar: gamla och moderna böcker. I den första delen nämns
Desgodets Edifices antiques de Rome och i den andra hans Lois
des bâtiments, men Cronstedt hänvisar ej till Desgodets tre andra traktater[28].
Ovan ges olika förslag till upphovsmän till Cronstedt-kopiorna av två av
Desgodets föreläsningar vid arkitekturakademien i Paris: Cronstedt, Hårleman,
Chevotet eller franska kopister? Att materialet uppenbarligen var av stor vikt
för Cronstedt har dessutom kunnat fastställas. Däremot har det i detta samband
ej varit möjligt att närmare förklara det specifika intresset för Desgodets och
hur annat material från dennes undervisning hamnat i Sverige. Därmed går det
för tillfället inte att närmare fastställa inflytandet från Desgodets
undervisning i Sverige. Därför vore det intressant att veta om material från
Desgodets undervisning finns bevarat i andra svenska bibliotek och samlingar,
samt om och hur det hänvisas till dennes traktat i undervisningsmaterial sammanställt
av andra svenska arkitekter och lärare.
Acknowledgments
Denna artikel presenterar delar av resultat ur ett bredare
forskningsprojekt om C.J. Cronstedt som förmedlare av franska modeller i
1700-talets Sverige, vilket inte skulle kunna genomföras utan greve Carl Johan
Cronstedt och Nilla Cronstedts varma mottagande på Fullerö. Jag vill även tacka Robert Carvais, Wolfgang
Nittnaus, Martin Olin och Hélène Rosteau-Chambon.
Projektet stöds av Berit Wallenbergs stiftelse,
Salénstiftelsen, Helge Ax:son Johnsons stiftelse samt Ivar och Anders Tengboms stiftelse.
[1] Artikeln är en sammanfattning av
ett föredrag som jag höll vid en studiedag om
Antoine Desgodets i Paris (INHA, 31 mars 2010), banden mellan Frankrike och
Sverige är tydliga men bristen på ny forskning lämnar för tillfället ett
flertal frågor utan svar; därför vore jag mycket tacksam för bidrag till denna
diskussion.
[2] Edifices
Antiques de Rome mesurés et dessinés très exactement publicerades av Jean-Baptiste Coignard. Boken
utkom i nytryck först 1779, hos Charles-Antoine Jombert – men översattes
därefter både till engelska (The Ancient buildings
of Rome, London 1771-1795), och till italienska (Gli edifizi antichi
di Roma, Rom 1822-1843). Se även: L. Cellauro, G. Richaud, Antoine Desgodets : Les
Edifices Antiques de Rome, Édition fac-similé du Manuscrit 2718 de l’Institut
de France, avec transcriptions, annotations, et reproduction des planches du
volume publié en 1682, Studi sulla cultura dell’antico, vol. VII, Rom, De
Luca Editore d’Arte, 2008. H. Rousteau-Chambon, Les Edifices antiques de
Rome dessinés et mesurés très exactement par Antoine Desgodets architecte,
Fac-similé de l’édition de Jean-Baptiste Coignard, imprimeur du Roi, Paris,
1682, Paris, Picard, 2008. D. Wiebenson, Antoine Desgodets, Les
Edifices antiques de Rome dessinés et mesurés très exactement, i The
Mark J. Millard Architectural Collection : French Books, Sixteenth through
Nineteenth Centuries, New York 1993, vol. I, n. 62, s.
148-151.
Les lois des bâtiments suivant la coutume de Paris
traitant de ce qui concerne les servitudes réelles, les rapports des jurés
experts, les réparations locatives, douairières, usufruitières, bénéficiales,
&. Enseignées par M. Desgodets,... avec les notes
de M. Goupi, publicerades första gången i Paris 1748.
Boken utkom i nytryck 1768, 1777, 1787, 1811, 1817, 1819, 1826, 1828, 1847,
1857 etc.
[3] Werner Herrmann, « Antoine Desgodets and
the Académie Royale d’Architecture », Art Bulletin, 40 (1958), s.
23-53 ; 41 (1958), s.
127-128.
[4] Robert Carvais, « L’ancien droit
de l’urbanisme et ses composantes constructive et architecturale, socle d’un
nouvel “ars” urbain aux XVIIe et XVIIIe siècles. Jalons pour une histoire totale du
droit de l’urbanisme », i Revue d'Histoire
des Sciences Humaines, vol. 1, no 12, 2005,
s. 17-54. Enligt R. Carvais och H. Rosteau-Chambon finns det inga bevis på att Goupy (?-1766) var Desgodets elev,
däremot vet de att han hade tillgång till ett av
Desgodets manuskript i två delar, enbart den ena volymen sammanfattade
undervisningen. Dessutom är det möjligt att Goupy följde undervisningen vid
akademien.
[5] Author ”Carl Johan Cronstedts stay in Paris
(1732-35): Instruction, Contacts and Purchases” i Art Bulletin of
Nationalmuseum Stockholm, Vol. 15, 2008, s. 101-108.
[6] Biblioteket inventeras av Carl-David
Moselius i ”Carl Johan och F.A.U. Cronstedts samlingar på det gamla Fullerö”, i
Nationalmuseums utställningskatalog, Stockholm 1944 och det tillägnas
ett kapitel i boken Resa i Tysta Rum. Okända svenska slottsbibliotek
(P. Wästberg, A. Theorell, H. Hammarskiöld), A. Bonniers förlag, Verona, 2004,
s. 146-153.
[7] I jämförelse med andra samtida
arkitekturbibliotek, cf. Bibliothèques d’architecture. Architectural
libraries, red. Olga Medvedkova, INHA Alain Baudry et Cie, Paris 2009.
[8] Projektet Construction et normalisation du savoir
architectural au début du XVIIIe siècle. Les cours de Desgodets à l’Académie,
leds av docent Robert Carvais. Efter att kopiorna av lektionerna har transkriberats, jämförs
de för att etablera eventuella varianter. Resultatet kommer att publiceras i
samband med ett internationellt symposium om A. Desgodets (Paris 2012).
[9] Två exemplar i Colombia University
Library, ett exemplar i Bibliothèque Nationale de France (Bnf) och ett i RIBA.
[10] Till exempel de sex
geometriska figurerna på plansch 1 i ett av Colombias exemplar är utspridda på
fyra sidor i Cronstedts kopia; och listverken som ihopsamlats på fyra sidor i
Bnf’s exemplar upptar åtta sidor hos Cronstedt.
[11] Kopian från 1724
är bevarad i Colombia University Library (Avery)
AA3101D451F. Illustrationen av den doriska ordningen
är spegelvänd i de andra kopiorna. En kopia i Bibliothèque Nationale (Paris, Ms fr 14843)
är daterad 1753 och och en kopia i RIBA (DeA/3) har med
hjälp av vattenstämplar daterats till 1767.
[12] RIBA DeA/1/2.
[13] åke Stavenow, Carl Hårleman: en studie i frihetstidens arkitekturhistoria, Uppsala, 1927, s. 44.
[14] Magnus Olausson och Rebecka Millhagen, Carl
Hårleman, Människan och verket, Byggförlaget, Stockholm, 2000, fotnot. 6:
”I Hårlemans skissbok från vistelsen i Paris (NM, THC
4941 ff) återfinns bl.a en rad konstruktionsscheman för valvslagning som
troligen härör från undervisningen vid arkitektur akademien där huvudläraren
var Antoine Desgodets”.
[15] Bernard
Chevalier, Jean-Michel Chevotet (1698-1772): Architecte du Roi et de son
académie d’architecture, magisteruppsats, Paris, 1971, 2 vol.
[16] Riksarkivet
E 3447.
[17] Jeannine Baticle, « Inventaire
après décès du chanoine Haranger, 17 mai 1735 » i Revue de l’Art,
1985, n° 69, s. 62-68. A l'enseigne
de Gersaint: Edme-François Gersaint, marchand d'art sur le Pont Notre-Dame,
1694-1750, Guillaume Glorieux och Daniel Roche, Editions Champ Vallon,
Paris, 2002, s. 430.
[18] Kalker av plansch 5 och 6 av ett doriskt bjälklag: NM, CC P15 K6, 5. Kyrkplanen:
NM, CC 934 (Saint Thomas d’Aquin ?, ritad
av Pierre Bullet och som
började att byggas 1683).
[19] De två bevarade kopiorna av Traité des commodités
finns i Bibliothèque Nationale (Paris) och på Rijksmuseum i Amsterdam. Planritning till en katedral : NM, THC 8183, och till en församlingskyrka: NM, THC 8146.
[20] NM, THC 2172, 2374, 2376, 2378, 2380 och 2381
[21] NM, THC 4 & 5.
[22] NM, THC 7049 & 7050
[23] NM, THC 2620.
[24] Riksarkivet ÖIÄ, skrivelser till Kungl.
Maj:t 1729-59. Den förste läraren i arkitektur var Carl Henrik König, han skrev
även en lärobok i ämnet på svenska som finns i Cronstedts bibliotek: Grunder
i byggnadsteknik (1752) med inspiration från Bélidor, Derand och Polhem (vilka även
spelade en mycket viktig roll för Cronstedt).
[25] åke Stavenow, Carl Hårleman, Uppsala, 1927, s. 70. Fredric
Bedoire, Huggenotternas värld. Från religionskrigens Frankrike till
Skeppsbroadels Stockholm, Bonniers förlag, Stockholm, 2009, s. 92, 266-67
och 269.
[26] RA, ÖIÄ skrivelser till Kungl.
Maj:t 1760-63, 22 december 1762.
[27] Mémoires sur
l’architecture och C.J. Cronstedts egenhändiga
anteckningar om byggteknik, i Fullerös bibliotek.
[28] I
listan av moderna böcker nämns även den ovan nämnda J-B de la Rues Traité de
la coupe des pierres, où par une méthode facile et abrégée, l'on peut
aisément se perfectionner en cette science, Paris, 1728. Boken finns
i Cronstedts bibliotek.
No comments:
Post a Comment