Antoine Desgodets i Carl Johan Cronstedts arkitekturbibliotek

Förutom att presentera delar av en pågående undersökning om en svensk arkitekts samling och bibliotek, är avsikten med denna sammanfattning att inleda en diskussion om två mäns roll för utvecklingen av arkitektyrket i dess moderna betydelse: en fransman, Antoine Desgodets (1653-1728) och en svensk, Carl Johan Cronstedt (1709-1777) [1]. Det handlar om två generationer och två nationaliter, men om två män som i skuggan av giganterna Jules Hardouin-Mansart och Carl Hårleman praktiskt bidragit till att rationalisera arkitektyrket och byggnadstekniken. Material bevarat i svenska samlingar tyder på att svenska överintendenter intresserade sig för Desgodets undervisning i arkitektur: fyra handskrivna kopior av Desgodets kurser finns bevarade i Cronstedts bibliotek och Nationalmuseums samlingar innehåller dokument som attribuerats till Desgodets. Innan vi tittar närmare på dessa, är det nödvändigt att snabbt presentera Antoine Desgodets och Carl Johan Cronstedt.
Antoine Desgodets
Antoine Desgodets namn förknippas idag främst med Edifices Antiques de Rome mesurés et dessinés très exactement (1682) och Lois des bâtiments (1748) [2]. Det första verket var en beställning av Colbert. Under en sexton månaders lång vistelse i Rom (1676-1677) genomförde Desgodets arkeologiska uppmätningar och ritade av fyrtioåtta antika byggnader i staden, varav tjugofem publicerades. Han slutförde uppdraget med brio och blev intagen i den kungliga arkitekturakademien i Paris 1694, där han bidrog med en nydanande undervisning från 1719 till 1728[3]. Desgodets lektioner är uppdelade i fyra teman: vid sidan om den klassiska presentationen av arkitekturordningarna och le toisé (kostnadsberäkning av arbetstid och material) införde han lektioner om de juridiska aspekterna och om les commodités eller konsten att ”bekvämt” organisera religiösa, offentliga och privata byggnader av olika slag. Det vill säga en tidig sammanställning av en modern arkitekts teoretiska utbildning och den franska klassicismen. Endast servituttraktaten publicerades, fjorton år efter Desgodets död, under titeln Les lois des bâtiments, med en mycket kritisk kommentar av Goupy[4].
Carl Johan Cronstedts bibliotek
Carl Johan Cronstedts verk och aktiviteter står fortfarande i skuggan av mer spektakulära föregångare och efterträdare. Inventering av arkiv som berör C.J. Cronstedts verksamhet tyder emellertid på att han spelat en central roll i den svenska byggnadstekniska debatten under 1700-talets mitt, samt att han aktivt deltog i centrala administrationers (om)organisation under denna tid. Idag är hans namn förknippat med den svenska kakelugnens rationalisering och den världsberömda Cronstedtsamlingen som bevaras på Nationalmuseum. Det var under Cronstedts enda Europaresa, från december 1731 till hösten 1737, som han började att samla ”allt som berör arkitektur”, det vill säga bildmaterial och böcker av olika slag[5]. Den mindre kända delen av samlingen är idag arkitekturbiblioteket på Fullerö slott[6]. Det handlar om ett fantastiskt kulturarv – då det ännu finns bevarat in situ och då arkivhandlingar av olika slag gör det möjligt att undersöka bibliotekets historia och funktion[7]. Förutom en imponerande samling av europeiska böcker (främst franska och italienska verk från 1500- till 1700-tal) innehåller biblioteket ett antal handskrifter. Vid sidan av en upplaga från 1682 av Desgodets Les édifices antiques de Rome, finns tre handskrivna kopior av traktaten om arkitekturordningarna och en kopia av ”le toisé”. I samband med ett pågående forskningsprojekt om Desgodets undervisning har åtta kopior av arkitekturordningarna och fjorton av le toisé inventerats, i femton europeiska och amerikanska bibliotek, vilket inkluderar de fyra volymerna på Fullerö[8]. Varför detta svenska intresse för Desgodets undervisning? Vem/vilka är upphovsman/männen till kopiorna? Innan förslag på svar till dessa frågor diskuteras är det nödvändigt att presentera de fyra svenska kopiorna och ge en snabb översikt av Cronstedts omgivning och utbildning.
Desgodets ”traité du toisé” i Crontedts bibliotek
En toise är ett gammalt fransk mått (=194.9 cm) och le toisé är vetenskapen om hur man beräknar kostnaden av ett genomfört byggnadsverk, d.v.s. arbetstid och använt material. Desgodets presenterar uppmätningsvetenskapen yrkesvis. I varje kapitel förklarar han reglerna enligt Us et coutume de Paris (ofta med kommentarer om det är en rättfärdig metod eller ej) och ger praktiska exempel. Cronstedts traité du toisé är en läderinbunden volym (19 x 14 cm) på 568 sidor text följd av ett hundratal illustrationer. Titeln anger att diktamen av lektionerna påbörjades den 17 november 1725 och på sista sidan med text står det skrivet med blyertspenna « fin en décembre 1725 » (det vill säga före Cronstedts vistelse i Paris). Men eftersom undervisningen endast hölls två eftermiddagar i veckan är sex veckor är alldeles för kort för en så omfattande kurs. Det är därför troligt att kopian utförts senare och att den som utfört avskriften skrivit fel i dateringen. Fem blad med praktiska exempel på mätning av valv samt tjugo marginalkommentarer är skrivna av Carl Johan Cronstedt. En jämförelse med andra kopior av toisé-traktaten visar att Cronstedts tillägg är integrerade i dessa, vilket tycks vittna om att han har granskat och kompletterat framställningen med en utförligare kopia[9]. De andra sidorna i Cronstedts volym är skrivna med en mer vårdad handstil. Illustrationerna är samlade i slutet av volymen och utförda med svart bläck, endast de av fackverk är laverade. Det handlar om samma figurer som i andra kopior, men de är inte är inramade av en svart linje. Figurerna i de andra exemplaren är oftast samlade på en plansch per kapitel, medan Cronstedts kopia i regel endast presenterar två figurer per sida[10]. Jämförelsen visar dessutom att ritningen av den doriska ordningen i Cronstedts toisé-traktat står närmare en tidigare kopia som daterats från 1724, medan illustrationerna av fackverk är organiserade som i senare kopior (från 1753 och 1767)[11]
Desgodets ”traité des ordres” i Cronstedts bibliotek
Kursen om arkitekturordningarna hölls vid akademien från 1721 till 1727. Traktaten innehåller en detaljerad presentation av varje ordnings egenskaper, variationer och proportioner samt hur ordningarna används i olika slags kompositioner. Dessutom diskuteras friheter (licences) som kan tas med dessa regler och le bon goût. Desgodets hänvisar regelbundet i sin text till romerska monument samt till ett flertal franska moderna byggnader. De tre kopiorna i C.J. Cronstedts bibliotek bär alla titeln Traité des ordres d’architecture donné dans l’académie royale par Mr Desgodets architecte du roi et professeur de ladite académie commencé le 13 novembre 1724, vilket tycks tyda på att det handlar om ett original samt två avskrivningar; men en närmare undersökning vittnar om tre olika varianter av kursen:
Kopia A: En inbunden volym i läder (24,5 x 19,5 cm) som innehåller 432 sidor utan illustrationer, troligen skriven av en fransman.
Kopia B: En oinbunden version i ett brunt papperspaket (39 x 25 cm) som innehåller 94 blad, varav 52 med illustrationer. Texten är sammanfattad och organiserad på ett annat sätt än i de två andra exemplaren, men överstrykningar tyder på att den som gjort avskriften hade tillgång till ett utförligare exemplar. Stavfel samt en hänvisning till svenska mått låter oss tro att den skrivits av en svensk. Överst i paketet ligger 31 enkla blad med figurer, varav ett flertal kalker, de övriga 21 figurerna är sammanförda med texten på dubbelvikta blad. Två kalker med detaljer av den doriska ordningen, som saknas i detta paket, finns bevarade i Cronstedtsamlingen på Nationalmuseum.
Kopia C: En illustrerad framställning inbunden i kartong (42 x 27 cm) som innehåller 270 sidor, den sista sidan är daterad 23 nov. 1763. Texten innehåller fonetiskt svenska stavfel.
En jämförelse mellan dessa exemplar och en senare kopia med vattenmärke från 1742, bevarad i Royal Institute of  Brittish architects (RIBA) är intressant[12]. I Cronstedts kopior blandas text med illustrationer, medan bilderna är sammanförda i slutet av varje kapitel i RIBA:s exemplar. Cronstedts kopia C innehåller samma illustrationer som RIBA-exemplaret plus en skala med arkitekturordningarnas mått, men i kopia B saknas flera illustrationer (främst detaljer av arkitekturordningarna). En närmare undersökning av illustrationerna visar även andra varianter: listprofiler och bjälklag är spegelvända, figurerna i de två illustrerade svenska kopiorna har detaljerade bildtexter (vilket ej är fallet i RIBA-exemplaret) och figurerna som illustrerar kapitlen om dörrar, fönster och nischer i Cronstedtkopiorna visar mer utformade och dekorerade omfattningar än de i RIBA-exemplaret. Däremot är bildframställningen av arkitekturordningarna mer detaljerad i RIBA-exemplaret än i de svenska kopiorna. Jämförelsen av illustrationerna visar därmed att de som ritat av dem intresserat sig för olika detaljer.
Förslag på upphovsmän till Cronstedts kopior av Desgodets traktat
Då den sista sidan i kopia C är daterad 1763 och handstilen är Carl Johan Cronstedts, borde de vara en sammanställning av de två andra kopiorna som genomförts av honom. Identifieringen av upphovsmännen till de andra kopiorna är mer problematisk, även om stavfel i  kopia A låter oss tro att även den utförts av en svensk hand. Kopian återspeglar en sämre kunskap i det franska språket än stavfelen i kopia C, vilket kan vara ett argument för att tillskriva båda kopiorna till Cronstedt: kopia A kan ha utförts under studietiden i Paris och kopia C trettio år senare när han var överintendent. Men då handstilen är lite rundare än Cronstedts kan kopia A likväl vara från Hårlemans studietid i Paris. Som lärljunge, samarbetare och efterträdare kan Cronstedt ha köpt, lånat eller fått handskriften. Cronstedts svenske mästare, Carl Hårleman (1700-1753), studerade i Paris från 1721 till 1725, förutom från maj till oktober 1724 då han reste till Holland. Vilket innebär att kopiornas datering stämmer med Hårlemans vistelse i staden. Stavenow nämner Desgodets kurser i sin avhandling om Hårleman och påstår (utan att ange sina källor) att Hårleman följde lektioner om la commodité de l’architecture concernant la distribution et la perspective des édifices entre 1723 et 1724[13]. En av resekamraterna berättar enligt Stavenow att Hårleman tilldelades ett pris vid akademien 1725, men detta bekräftas ej i institutionens handlingar. Magnus Olausson nämner dessutom ett häfte med övningar av Hårleman från undervisning i valvslagning vid akademien, dessa motsvarar emellertid ej illustrationerna i Desgodets bevarade traktat men tycks vittna om att han hade tillgång till material från Philippe de la Hires (1640-1718) lektioner[14]
Vad beträffar kopia B, tycks den liksom le traité du toisé ha skrivits av en fransk hand, kanske Jean Michel Chevotet (1698-1772), en av Cronstedts franska mästare. Denne var samtida med Hårleman och enligt Bernard Chevalier vann han första pris vid den kungliga arkitekturakademien (prix de Rome) för en triumfbåge, en uppgift formulerad av A. Desgodets den 8 juni 1722[15]. Hårlemans och Chevotets undervisning kan därmed ha inspirerats av Desgodets kurser, och deras bibliotek kan ha innehållit kopior från dessa.
Men kopia B kan likväl vara utförd på Cronstedts bekostnad och kalkerna i kopia A kan i så fall ha utförts i detta samband för att komplettera den ofullständiga och oinbundna framställningen (kopia B). I brevkoncept från Parisvistelsen redogör Carl Johan Cronstedt regelbundet för sin far om innehållet i sin utbildning[16]. Han förklarar till exempel att han betalade 108 livres i månaden för lektioner och information i arkitektur, tre eftermiddagar i veckan, att han under tre månaders tid följde lektioner om perspektiv och därefter en praktisk undervisning i stenhuggeri. Han berättar också att han studerade arkitektur varje dag från sex på morgonen till lunchtid och nästan alla eftermiddagar. För att vila sig läste han olika böcker, ritade och lärde sig allt som har med arkitektyrket att göra. I dessa aktiviteter kan en avskrift av Desgodets lektioner mycket väl ha ingått.
Inköp av arkitekturmaterial i Paris
Ett annat alternativ är att kopia B och toisétraktatet inköpts av Cronstedt. Kataloger och listor av olika slag vittnar om ett systematiskt sökande av material i Paris, där C.J. Cronstedt befann sig från februari 1732 till augusti 1735. Brevkoncepten innehåller detaljerad information om Cronstedts sökande efter böcker till fadern Jacob Cronstedts bibliotek: hos specialiserade bokförsäljare, samlare och vid försäljningar av dödsbon i Paris. Han fortsatte troligen detta prospekterande under sin resa via Lyon, Nîmes, Marseille till Italien där han stannade till 1737, och därefter från Sverige med hjälp av svenskar som reste ut i Europa och de kontakter han hade etablerat under studieresan. Redan våren 1732 träffade Cronstedt Dom Monfaucon vid klostret i Saint-Germain des Prés, en kännare som snabbt tycks ha blivit en trogen rådgivare samt troligen även en viktig kontaktförmedlare. Det är även känt att Cronstedt köpte stora delar ur sin förste franske mästares dödsbo, Claude III Audran, det vill säga ovärderligt material till sin samling. Allt tyder dessutom på att han köpte böcker och ritningar ur Watteaus arvinge Pierre Maurice Harangers (kanik vid Saint-Germain l’Auxerrois klostret) dödsbo sommaren 1735[17]. En närmare studie av böckerna i biblioteket bidrar med information om andra inköp: datum och pris finns inskrivet i ett flertal volymer, som ibland även innehåller uppgifter om tidigare ägare. På insidan av pärmen till till Desgodets Edifices antiques de Rome står det skrivet med bläck:  « Emi 18 lt. : die 28e junii 1711, Bouchaud ». Och J.-F. Félibiens namnteckning och vapen finns i fyra andra böcker: Des principes de l’architecture, de la sculpture, de la peinture et des autres arts qui en dépendent avec un dictionnaire avec un dictionnaire propre a chacun de ces arts (1726), Philibert de l’Ormes Architecture (1568), en fransk upplaga av Albertis Architecture et Art de bien bâtir (1553) och Le Muets Manières de bâtir (1623). Arkitekten och den kunglige historiografen Jean-François Felibien (1658-1733) var son till arkitekten och historikern André Félibien (1619-1695), sieur des Avaux et de Javercy, och äldre bror till Michel Félibien (1666-1719), författare med Lobineau till Histoire de la ville de Paris (1725, med illustrationer av Chevotet). Eftersom J.F. Félibien dog i juni 1733, kan Cronstedt ha köpt böckerna ur dödsboet.
Material från Desgodets undervisning i Nationalmuseums samlingar
I detta samband är det även intressant att ett flertal ritningar på Nationalmuseum, i Tessin-Hårlemansamlingen (THC) och Cronstedtsamlingen (CC), har tillskrivits Desgodets av Bertrand Jestaz och flera svenska forskare (t.ex Patrick Reuterswärd, Beate Sydoff och Runar Strandberg). Materialet skulle kunna komma från Desgodets dödsbo, men det har tyvärr ännu inte varit möjligt att fastställa varken när eller hur det kom till Sverige (Cronstedt, Hårleman eller C.G. Tessin ?). Det handlar om diverse dokument: några illustrationer från traktataten om arkitekturordningarna och ”des commodités”, samt ritningar av olika slag, varav några är daterade och signerade Desgodets.
Förutom det två ovan nämnda kalkerna innehåller Cronstedtsamlingen en kyrkplan, samma som modellen till en klosterkyrka (église monacale) i traité de la commodité[18]. Endast två ofullständiga kopior av denna traktat har återfunnits, som är bevarade i Paris och i Amsterdam. Ritningar i Tessin-Hårlemansamlingen kan även anknytas till ”commodité”traktaten: ett blad med samma inramning som de i de bevarade kopiorna med en planritning till en katedral och ett annat blad som sammanstämmer med en modell till en församlingskyrka[19]. Det senare bladet kan ha använts som undervisningsmaterial då det sammanför olika planlösningar : två varianter till jungfrukapellet och nio till förhallen. De senare är ett häfte med lösningar som klistrats på bladet, men inget förslag stämmer perfekt med modellen i de två bevarade traktaten. På baksidan av detta blad har en detalj av tvärskeppet och koravslutningen ritats med bläck.
Andra ritningar i denna samling som har tillskrivits Desgodets kan vara modeller till större och mindre privata palats från le traité de la commodité, men detta kan ej fastställas eftersom enbart några ofullständiga skisser från detta kapitel finns i Amsterdam-kopian[20].  Emellertid tyder allt på ett svenskt intresse för Desgodets undervisning och vi vet att den franska planlösningskonsten (distribution) spelade en central roll för utvecklingen av den moderna svenska arkitekturen under Frihetstiden. Andra blad i Tessin-Hårleman samlingen kan med större säkerhet tillskrivas Desgodets, till exempel:
-          två ritningar, bottenvåningen och fasaden av Versailleslottets södra flygel (côté de l’Orangerie), som enligt en kommentar på en gammal pappersmapp är ritningar  mesurés et dessignés sur le lieu par desgodetz[21].
-          två planritningar till la maison de M. Nicole lieutenant général à Chartres s’adossant au rempart de la ville au côté du soleil couchant et ouvrant sur le carrefour et la rue Ste Foy signerade Desgodets architecte du roi en décembre 1710[22].
-          ett vikt blad med titeln Proportion de la hauteur des attiques, du 13e mai 1709, présenté à l’académie d’architecture la copie de ce mémoire et des desseins de l’autre part, en kladd till Traité des ordres kapitel II angående l’ordre attique. I detta dokument presenteras tre attikavarianter samt ordningens egenskaper. På baksidan står måtten till den ”stora” ordningen på Louvregården samt Tuileriepaviljongen (som vetter mot pont Royal) nedklottrade med blyerts[23].
Desgodets betydelse för Cronstedts utbildning och egen undervisning
Även om vi inte ännu kunnat fastställa banden mellan Antoine Desgodets och de svenska överintendenterna, kan vi konstatera att Carl Johan Cronstedt visat ett stort intresse för dennes lektioner genom att ha lusläst le traité du toisé och genomfört en avskrivning av arkitekturordningarna under sin tid som överintendent. Varför detta intresse? En undersökning om Cronstedts studietid i Paris ger god insikt i mannens personlighet. Han förefaller ha varit en mycket ambitiös men även praktisk, klok och nyfiken student på jakt efter en gedigen utbildning. Arkivhandlingar vittnar om hur han uppdaterade sina kunskaper hela livet, bland annat genom en flitig användning av sin samling och sitt bibliotek. Lösa blad i biblioteket, med ordlistor och praktiska övningar, tycks komma från undervisningen i Paris. Till exempel en handskriven dokumentsamling med utdrag och övningar ur stenhuggartraktatet Traité de la coupe des pierres av Jean-Baptiste De la Rue som publicerades 1728. Men Desgodets traktat är de enda fullständiga kopiorna av detta slag i samlingen.
C.J.Cronstedt tjänade under Hårlemans ledning i tjugo år (1733-1753) och efter dennes död som överintendent i fjorton år. Hans roll som praeses i Ritareakademien (1753-1767), och hans aktiva deltagande i omorganisationen av denna till en ”riktig” konstakademi är av större intresse för oss i denna undersökning. Cronstedt verkade för en modernare institution och erhöll bland annat lektionssalar samt anslag från staten, som gjorde det möjligt att betala lärare samt att belöna begåvade elever med studieresor till Europa. I flera memorial till Kungl. Maj:t argumenterar han dessutom för undervisning i arkitektur vid akademin, vilket ej genomfördes förrän 1774[24]. Men vi vet att Hårleman påbörjade sin utbildning i Stockholm före sin studieresa i Europa, att Cronstedt var dennes favoritelev (1730-31) innan han fullföljde sin utbildning i Paris och Italien samt att hugenotten Simon Louis Du Ry studerade hos Hårleman från 1746 till 1748[25]. Det är därför mycket troligt att även Cronstedt undervisade vid överintendentämbetet. Det var kanske i detta samband som han transkriberade arkitekturordningarna 1763.
Flera ritböcker från Cronstedts Parisvistelse vittnar dessutom om att Desgodets systematiska mätningsmetod i Edifices antiques de Rome tilltalat honom. I Paris verkar han ha haft ambition att mäta upp några av stadens främsta 1600-tals byggnader och mer i detalj Invalidkyrkan. När Cronstedt senare stödde konduktören Fredrik Gustaf Feldts inventering av ”antikviteter” i Skåne och Blekinge (för att komplettera Dahlberghs Suecia Hodierna med ett femtiotal vyer), gav han instruktioner om hur arbetet bäst borde utföras, i vilka han delvis tycks ha tagit inspiration från Desgodets metod[26].
Carl Johan Cronstedt sammanfattar sina kunskaper, sina erfarenheter och sin syn på arkitektyrket i två opublicerade handskrifter skrivna på franska och svenska[27]. Den svenska framställningen innehåller en lista med böcker som han hänvisar till i sin text, samt en lista över ”de främsta böcker som en arkitecte bör läsa”. Den senare är i två delar: gamla och moderna böcker. I den första delen nämns Desgodets Edifices antiques de Rome och i den andra hans Lois des bâtiments, men Cronstedt hänvisar ej till Desgodets tre andra traktater[28].

Ovan ges olika förslag till upphovsmän till Cronstedt-kopiorna av två av Desgodets föreläsningar vid arkitekturakademien i Paris: Cronstedt, Hårleman, Chevotet eller franska kopister? Att materialet uppenbarligen var av stor vikt för Cronstedt har dessutom kunnat fastställas. Däremot har det i detta samband ej varit möjligt att närmare förklara det specifika intresset för Desgodets och hur annat material från dennes undervisning hamnat i Sverige. Därmed går det för tillfället inte att närmare fastställa inflytandet från Desgodets undervisning i Sverige. Därför vore det intressant att veta om material från Desgodets undervisning finns bevarat i andra svenska bibliotek och samlingar, samt om och hur det hänvisas till dennes traktat i undervisningsmaterial sammanställt av andra svenska arkitekter och lärare.


  
Acknowledgments
Denna artikel presenterar delar av resultat ur ett bredare forskningsprojekt om C.J. Cronstedt som förmedlare av franska modeller i 1700-talets Sverige, vilket inte skulle kunna genomföras utan greve Carl Johan Cronstedt och Nilla Cronstedts varma mottagande på Fullerö.  Jag vill även tacka Robert Carvais, Wolfgang Nittnaus, Martin Olin och Hélène Rosteau-Chambon.
Projektet stöds av Berit Wallenbergs stiftelse, Salénstiftelsen, Helge Ax:son Johnsons stiftelse samt  Ivar och Anders Tengboms stiftelse.




[1] Artikeln är en sammanfattning av ett föredrag som jag höll vid en studiedag om Antoine Desgodets i Paris (INHA, 31 mars 2010), banden mellan Frankrike och Sverige är tydliga men bristen på ny forskning lämnar för tillfället ett flertal frågor utan svar; därför vore jag mycket tacksam för bidrag till denna diskussion. 
[2] Edifices Antiques de Rome mesurés et dessinés très exactement publicerades av Jean-Baptiste Coignard. Boken utkom i nytryck först 1779, hos Charles-Antoine Jombert – men översattes därefter både till engelska (The Ancient buildings of Rome, London 1771-1795), och till italienska (Gli edifizi antichi di Roma, Rom 1822-1843). Se även: L. Cellauro, G. Richaud, Antoine Desgodets : Les Edifices Antiques de Rome, Édition fac-similé du Manuscrit 2718 de l’Institut de France, avec transcriptions, annotations, et reproduction des planches du volume publié en 1682, Studi sulla cultura dell’antico, vol. VII, Rom, De Luca Editore d’Arte, 2008. H. Rousteau-Chambon, Les Edifices antiques de Rome dessinés et mesurés très exactement par Antoine Desgodets architecte, Fac-similé de l’édition de Jean-Baptiste Coignard, imprimeur du Roi, Paris, 1682, Paris, Picard, 2008. D. Wiebenson, Antoine Desgodets, Les Edifices antiques de Rome dessinés et mesurés très exactement, i The Mark J. Millard Architectural Collection : French Books, Sixteenth through Nineteenth Centuries, New York 1993, vol. I, n. 62, s. 148-151.
Les lois des bâtiments suivant la coutume de Paris traitant de ce qui concerne les servitudes réelles, les rapports des jurés experts, les réparations locatives, douairières, usufruitières, bénéficiales, &. Enseignées par M. Desgodets,... avec les notes de M. Goupi, publicerades första gången i Paris 1748. Boken utkom i nytryck 1768, 1777, 1787, 1811, 1817, 1819, 1826, 1828, 1847, 1857 etc. 
[3] Werner Herrmann, « Antoine Desgodets and the Académie Royale d’Architecture », Art Bulletin, 40 (1958), s. 23-53 ; 41 (1958), s. 127-128.
[4] Robert Carvais, « L’ancien droit de l’urbanisme et ses composantes constructive et architecturale, socle d’un nouvel “ars” urbain aux XVIIe et XVIIIe siècles. Jalons pour une histoire totale du droit de l’urbanisme », i Revue d'Histoire des Sciences Humaines, vol. 1, no 12, 2005, s. 17-54. Enligt R. Carvais och H. Rosteau-Chambon finns det inga bevis på att Goupy (?-1766) var Desgodets elev, däremot vet de att han hade tillgång till ett av Desgodets manuskript i två delar, enbart den ena volymen sammanfattade undervisningen. Dessutom är det möjligt att Goupy följde undervisningen vid akademien.
[5] Author  ”Carl Johan Cronstedts stay in Paris (1732-35): Instruction, Contacts and Purchases” i Art Bulletin of Nationalmuseum Stockholm, Vol. 15, 2008, s. 101-108.
[6] Biblioteket inventeras av Carl-David Moselius i ”Carl Johan och F.A.U. Cronstedts samlingar på det gamla Fullerö”, i Nationalmuseums utställningskatalog, Stockholm 1944 och det tillägnas ett kapitel i boken Resa i Tysta Rum. Okända svenska slottsbibliotek (P. Wästberg, A. Theorell, H. Hammarskiöld), A. Bonniers förlag, Verona, 2004, s. 146-153.
[7] I jämförelse med andra samtida arkitekturbibliotek, cf. Bibliothèques d’architecture. Architectural libraries, red. Olga Medvedkova, INHA Alain Baudry et Cie, Paris 2009.
[8] Projektet Construction et normalisation du savoir architectural au début du XVIIIe siècle. Les cours de Desgodets à l’Académie, leds av docent Robert Carvais. Efter att kopiorna av lektionerna har transkriberats, jämförs de för att etablera eventuella varianter. Resultatet kommer att publiceras i samband med ett internationellt symposium om A. Desgodets (Paris 2012).   
[9] Två exemplar i Colombia University Library, ett exemplar i Bibliothèque Nationale de France (Bnf) och ett i RIBA. 
[10] Till exempel de sex geometriska figurerna på plansch 1 i ett av Colombias exemplar är utspridda på fyra sidor i Cronstedts kopia; och listverken som ihopsamlats på fyra sidor i Bnf’s exemplar upptar åtta sidor hos Cronstedt.
[11] Kopian från 1724 är bevarad i Colombia University Library (Avery) AA3101D451F. Illustrationen av den doriska ordningen är spegelvänd i de andra kopiorna. En kopia i Bibliothèque Nationale (Paris, Ms fr 14843) är daterad 1753 och och en kopia i RIBA (DeA/3) har med hjälp av vattenstämplar daterats till 1767.
[12] RIBA DeA/1/2.
[13] åke Stavenow, Carl Hårleman: en studie i frihetstidens arkitekturhistoria, Uppsala, 1927, s. 44.
[14] Magnus Olausson och Rebecka Millhagen, Carl Hårleman, Människan och verket, Byggförlaget, Stockholm, 2000, fotnot. 6: ”I Hårlemans skissbok från vistelsen i Paris (NM, THC 4941 ff) återfinns bl.a en rad konstruktionsscheman för valvslagning som troligen härör från undervisningen vid arkitektur akademien där huvudläraren var Antoine Desgodets”.
[15] Bernard Chevalier, Jean-Michel Chevotet (1698-1772): Architecte du Roi et de son académie d’architecture, magisteruppsats, Paris, 1971, 2 vol.
[16] Riksarkivet E 3447.
[17] Jeannine Baticle, « Inventaire après décès du chanoine Haranger, 17 mai 1735 » i Revue de l’Art, 1985, n° 69, s. 62-68.  A l'enseigne de Gersaint: Edme-François Gersaint, marchand d'art sur le Pont Notre-Dame, 1694-1750, Guillaume Glorieux och Daniel Roche, Editions Champ Vallon, Paris, 2002, s. 430.
[18] Kalker av plansch 5 och 6 av ett doriskt bjälklag: NM, CC P15 K6, 5. Kyrkplanen: NM, CC 934 (Saint Thomas d’Aquin ?, ritad av Pierre Bullet och som började att byggas 1683).
[19] De två bevarade kopiorna av Traité des commodités finns i Bibliothèque Nationale (Paris) och på Rijksmuseum i Amsterdam. Planritning till en katedral : NM, THC 8183, och till en församlingskyrka: NM, THC 8146.  
[20] NM, THC 2172, 2374, 2376, 2378, 2380 och 2381
[21] NM, THC 4  & 5.
[22] NM, THC 7049 & 7050
[23] NM, THC 2620.
[24] Riksarkivet ÖIÄ, skrivelser till Kungl. Maj:t 1729-59. Den förste läraren i arkitektur var Carl Henrik König, han skrev även en lärobok i ämnet på svenska som finns i Cronstedts bibliotek: Grunder i byggnadsteknik (1752) med inspiration från  Bélidor, Derand och Polhem (vilka även spelade en mycket viktig roll för Cronstedt).
[25] åke Stavenow, Carl Hårleman, Uppsala, 1927, s. 70. Fredric Bedoire, Huggenotternas värld. Från religionskrigens Frankrike till Skeppsbroadels Stockholm, Bonniers förlag, Stockholm, 2009, s. 92, 266-67 och 269.
[26] RA, ÖIÄ skrivelser till Kungl. Maj:t 1760-63, 22 december 1762.
[27] Mémoires sur l’architecture och C.J. Cronstedts egenhändiga anteckningar om byggteknik, i Fullerös bibliotek.
[28] I listan av moderna böcker nämns även den ovan nämnda J-B de la Rues Traité de la coupe des pierres, où par une méthode facile et abrégée, l'on peut aisément se perfectionner en cette science, Paris, 1728. Boken finns i Cronstedts bibliotek.

No comments:

Post a Comment

Digitaliserat C.J. Cronstedt material

https://www.blogg.umu.se/trycktochotryckt/tag/carl-johan-cronstedt/