Europeisk arkitektur och sociala nätverk i Franskrike, Holland och Sverige, 1600- och 1700-tal



Tessinarna och Hårleman dominerar i svensk modern arkitekturhistoria. Att de var starka drivkrafter bakom moderniseringen av den svenska stilkänslan och bomiljön framgår klart i den mängd studier som tillägnats deras verskamhet (främst Tessinarna). Deras framgångar beror också på höga personliga ambitioner, samt ett fantastiskt europeiskt kontaktnät. I samband med ett omfattande projekt om Hårlemans kollega och efterträdare, Carl Johan Cronstedt (delar av hans verksamhet och en granskande katalog av hans bibliotek) har många frågor väckts och en hel del svar funnits, men flera frågetecken står kvar. Undersökningen klargör för vikten av ett fantastiskt (svenskt) socialt nätverk i Europa, i vilket Tessin d.y. spelar en huvudroll, eftersom han bl a träffade Le Notre och Bernini under sina resor. Men hur fick han egentigen kontakt med dessa män? En bättre förståelse av de europeiska kontaktnäten, främst Frankrike-Holland-Sverige, från mitten av 1600-talet till 1700-talets slut kommer att leda till ny insikt i spridningen av tekniska lösningar och formgivning. I sin bok L’univers de Le Notre, les origines de l’aménagement du territoire (1990) ger Thierry Mariage en givande redogörelse för vikten av att Henrik IV i början av 1600-talet bosatte den kungliga konstnärskolonin, med familjer, i Louvrens ”grande galerie”; enligt forskaren ett viktigt steg för den franska stilens framgångar och Versailles under samma sekels andra halva. Mariage menar att en kreativ dynamik (émulation) skapades genom att flera generationer hantverkare, vetenskapsmän, konstnärer (m.m.) växte upp och levde tillsammans. Stockholms slott spelade en likande roll för svensk konst, men även här lades grunderna till ett effektivt nätverk flera decennier tidigare. 
Den franske murarmästaren Simon de la Vallée arbetade hos prinsen av Oranien när han rekryterades av Åke Tott och flyttade med sin familj till Sverige 1637. Tord O:son Nordberg klargör i sin bok De la Vallée en arkitektfamilj i Frankrike, Holland och Sverige (1970) för Simon de la Vallées bakgrund och bidrag till moderniseringen av arkitekturen (formgivning och yrke) i Sverige, som drottning Kristinas arkitekt. Claes Ellehag redogör vidare för sonens aktivitet i sin bok Jean de la Vallée, kunglig arkitekt (2002). Jean de la Vallée föddes i Paris, som pojke bodde han i Oranien innan han kom till Stockholm. När fadern dog (1642) blev han Sveriges första arkitekt som fick möjlighet att genomföra en studieresa med statligt stipendium. Under resan besökte han bl a sin familj i Paris (se vidare infra). Sten Karling och flera internationella forskare har även studerat trädgårdsarkitekten André Mollet, som samarbetade med Simon de la Vallée hos prinsen av Oranien och var verksam i Stockholm (1647-52), dit han kom med sin son. Studierna klargör för stilutvecklingen och arkitekternas inflytande i Sverige, samt nämner byggnader och hantverkare i Frankrike och Holland. Men de undersöker inte närmare vilka nätverk som bildades, hur familje- och vänskapsband utnyttjades av följande generationer.
Målet med det här projektet är att följa svenska arkitekters och byggmästares sociala nätverk i Europa från Simon de la Vallées uppväxt i Paris fram till den franska revolutionen. Det handlar om mänskliga kontakter, yrkesmässiga men även vänskapliga band som byggdes upp under flera generationer. Undersökningens resultat kommer att bidra med ny insikt i spridningen och utvecklingen av modern  byggteknik och formgivning i Europa under 1600- och 1700-talen, samt ge bättre förståelse för dess olika varianter.

No comments:

Post a Comment

Digitaliserat C.J. Cronstedt material

https://www.blogg.umu.se/trycktochotryckt/tag/carl-johan-cronstedt/